fredag 18 september 2015

Bra låtar är tidlösa...

Totte Bergströms Releaseparty på Stampen, Gamla Stan, Stockholm 2015-09-16
Totte Bergström "Modersmål" 2015



Någon gång på 80-talet hörde jag låtarna "Liten" och "En Fågel" på radions live-program 'Lunchmusik' då Totte Bergström och Basse Wickman körde några låtar på två akustiska gitarrer. Jag köpte därefter Tottes LP "Ingen Väg Tillbaka" och förutom de två redan nämnda låtarna fastnade jag för "Det Som Du Sökte", en låt som var en av de betydelsefulla sånger som hjälpte mig komma över en depression och finna nya vägar.

Många år senare är fortfarande Totte Bergström en doldis för de flesta, i mina ögon ganska underligt... Efter flera bra solo-skivor, åtskilliga fina gitarr-insatser för bl.a Basse Wickman, Magnus Lindberg och Ulf Lundell, mer bluegrass/country-influerad musik med New Strangers, och på senare år lite rockigare musik med Vagabond Ways. Han har även spelat med några amerikanska giganter som t.ex. Gene Parsons och Byron Berline.

Hans gitarrspel är starkt inspirerat av Clarence White och hans använder gärna Clarence och Gene Parsons string-bender-uppfinning och Clarence skulle säkert vara stolt om han kunde höra.

Nu har Totte spelat in några av sina gamla låtar och kompletterat med några nyskrivna, alla på svenska och därav den fyndiga titeln på nya skivan. Det är en riktigt stark skiva Totte fått till
och bandet han har bakom sig imponerar med ett tätt men ändå luftigt komp som känns fräscht och inspirerat. Det låter bra, snitsiga arrangemang och en mycket snygg produktion av Patricio Cabezas och Totte själv.

Nämnda låtar har fått en ny skrud och de är ruskigt bra i de nya arrangemangen, men även övriga låtar håller en riktigt hög klass och jag skymtar några nya favoriter i "Åtta Broar", "Blås Iväg Alla Moln" och "Ge Mig Ro".

I förrgår spelade Totte och bandet på Stampen i Gamla Stan och det blev en mycket trevlig och omväxlande kväll då nya skivan släpptes ut i världen.


Totte sjöng lika fint som alltid och visade prov på sitt finurliga gitarrspel. Janne Ekman spelade härlig dobro och Per "Pigge" Mattis spelade både effektfull mandolin och gitarr, samt därtill även munspel med riktig känsla.

Rytmsektionen från Vagabond Ways, Patricio Cabezas på bas och Niklas Lindström bakom trummorna, kan mycket väl vara bäst i landet med sin följdsamhet och sitt "drag". Fast, allra mest imponerad blev jag av Daniel Kurba på piano, som spelade så avslappnat och charmerande att det lyfte hela soundet från "mycket bra" till "enastående". Det är bara att bocka och buga...! Wow...!

Totte och de flesta i bandet åker snart på en liten turné i staterna och lär få rikligt med uppmärksamhet om de spelar så här bra...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar